silver spelar
sjunger i asken
knoppar brister
som glädjen
på din högra kind
och sorgen
på din vänstra
det darrar gråt
ett heligt ögonblick
då glädjen och sorgen
förenar sig
då livets
långa lopp
tappar taget
försvinner
bort och ut
ett minne
handslaget
det sköna handslaget
en bild
de blå läpparna
ådran i mitten
pannas värme
svalar
slätas ut
håll kvar
din stund
/E Klyka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar