klorofyll fyller
bladen med röda färger
så att de kan dö
vinkorken flyger
saften bubblar i glaset
när du fyller på
den lilla blomman
vecklar ut sina kronblad
mot fönsterrutan
den heta kinden
blossar mot ditt ansikte
och där finns livet
den röda stolen
finns framför mina ögon
jag sätter mig ner
tiden går bredvid
springande och ringande
och snart är det slut
din gåshud fryser
när handen rör sig stilla
fram och åter ut
nu ser vi dunkelt
men ögat ger oss glaset
och allt blir så ljust
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar